Phoebe o gänget: Ibland är det synd att få rätt...

Angående senaste tidens tidningsartiklar om eventuellt djurplågeri inom ridningens tävlingssport....

Phoebe o gänget: Ibland är det synd att få rätt...: Ibland önskar man att man inte skulle behöva säga "Vad var det jag sa?" Nu undrar kanske en del - vad dillar hon om nu då? Ja, d...

Våren är här!
Nu är det bara så oavsett vad väderrapportörena säger. Det känns härligt igen att åka till stallet och släppa ut hästen på morgonen.
Det är länge sedan jag skrivit i denna blogg, faktiskt mest för att jag glömt bort hur man gör.
Vill berätta att vi har startat en ny förening i Haparanda som heter Haparanda Tornio Sportryttare. Ett av våra mål är att ordna träningar och tävlingar. Vi hoppas kunna arrangera träningar till exempel för A eller B tränare.

Ridlärarens/tränarens roll....

Brukar säga till mina elever

"INGEN tränare/ridlärare kan lära dig rida!"

Låter kanske lite provocerande men vad jag menar är att ridlärarens/tränarens roll är att vara en (förhoppningsvis god) GUIDE för ryttaren. Ridläraren kan ge användbara tips på vägen men det är RYTTAREN som måste lära sig själv rida - ingen annan kan göra det åt "hen" (för att använda ett populärt nytt ord :-).

Ridläraren/tränaren kan med andra ord ge ett antal "riktningsanvisningar" men det är RYTTAREN själv som måste hitta vägen....

På vilket sätt man bäst lär in varierar från person till person - det gäller därför att försöka hitta en ridlärare/tränare som antingen har många olika sätt att lära ut eller ett sätt som passar just DIG! En ridlärare/tränare kan vara helt rätt för dig, men helt fel för någon annan.

När du väl hittat en som du trivs med - håll ut! Det tar nämligen TID att lära sig rida! Åtminstone för flertalet ryttare... :-) Man kan naturligtvis prova rida för olika ridlärare/tränare men "för många kockar i soppan" brukar sällan ge något bra resultat... Om dessa dessutom ger helt olika råd (har olika filosofi kring ridning) försämrar det oddsen för en bra utveckling ännu mera. Om du däremot hittar en "hemmatränare" som har samma filosofi som någon som kommer mera sällan kan det vara ett väldigt bra komplement mellan "sällanträningarna" att träna för en lokal tränare ofta.

Vem tränar vem? Och VAD tränar ni?

Vår besökande instruktör Lena Danius sa till en ryttare vid en  kurs:  ”Ni tränar just nu varandra – frågan är vem av er som är mest framgångsrik?"

Denna fråga är väldigt intressant eftersom man skall vara medveten om att så fort man hanterar eller rider sin häst så utbildar/tränar man den! Vare sig det är avsikten eller ej….

Det kan handla om att man förstärker ett önskvärt beteende genom sitt agerande men det kan lika ofta vara att man förstärker ett icke önskvärt beteende. Många gånger är inte ens handhavaren/ryttaren medveten om vilket av det som sker…

Jag ser i princip dagligen hur mina hästar utbildar mina ridskoleelever. Det kan t.ex vara Tycando som lyfter på ett bakben för att få skötaren att sluta borsta. Eller min tidigare Ronja som hade en glasklar ”checklista” med alla nya ryttare där hon testade av om vederbörande var någon man behövde bry sig om eller inte…. Eller Höken som höjer huvudet när ryttaren försöker tränsa och ryttaren då ”ändrar sig” och släpper honom. Eller Phoebe (ofta på ett subtilt sätt om man inte vet vad man skall vara uppmärksam på) som får eleven att flytta sig och därmed etablerat sig som ledare i förhållandet. Listan kan göras lång…

I ridningen är en "träning" också helt uppenbar - dock många gånger utan att varken tränare/instruktör eller ryttare verkar riktigt klar över VAD som tränas/lärs in och av vem.... :-)

Exempelvis en ständigt påverkande (drivande) skänkel eller sits kan få den från början mest framåt häst att så småningom bli mer eller mindre skänkeldöd.... Det är inte ovanligt med hästar som (om ryttaren slutar driva med skänkel/säte) bokstavligt talat stannar! Eller en ständigt bromsande/dragande hand som åstadkommer en häst som i rent försvar blir "stark i munnen" och svår att påverka... Exemplen kan göras många där gränsen mellan vem som lär sig vad är otydlig.

Många ryttare (även med lång riderfarenhet) är inte medvetna om ovanstående förhållanden. Helt enkelt för att det får man oftast inte lära sig något (eller åtminstone inte i tillräcklig omfattning) om i en traditionell ridutbildning. Hästens beteende och inlärning är märkligt nog ett ämne som man oftast inte fördjupar sig i. Trots att det i hela tiden påverkar vårt förhållande till hästen oavsett om vi befinner oss i sadeln, på marken eller i vagnen.

 

 

Krök på nacken = i form = sant??

Såg i måndags senast avsnittet av Ponnyakuten. Nästan "mot min vilja" - blir nämligen lika frustrerad (& ledsen) varje gång! (har dock svårt att låta bli att titta.. :-) Frustrerad över att det man gör (eller inte gör) i detta program har en ENORM genomslagskraft bland landets (framför allt) ungdomsryttare - vilket skulle kunna vara jättepositivt men tyvärr tycker jag det är motsatsen!

Varför kanske du frågar dig? Ja, eftersom man ofta visar sådant som definitivt INTE är att rekommendera. Listan på vad kan göras lång men vad jag speciellt hakade upp mig på i just detta avsnitt var den ENORMA fokuseringen kring var hästen hade sitt huvud!

Jag kan visserligen förstå skälet till såväl Tobbes som Jan Bs kommentarer som "ner med handen", "ta den i form" (vilket repeterades konstant, skulle vara intressant att räkna hur många gånger det sas under programmet?) eftersom ryttarna definitivt behövde hjälp med sin ridning! Det tragiska i kråksången är dock att fokuseringen (enligt min uppfattning) blir på HELT fel saker!!! Det man "lär" eleverna genom de kommentarer som man hörde i detta avsnitt är att huvudsaken är att hästen kröker på nacken (oavsett pga vad och hur den kommer dit)!

Dessutom är kommentarer som "ta den i form" egentligen "ickeinstruktioner" för det talar inte på något sätt om för eleven HUR.... I kombination med "ner med handen" innebär det bara en elev som med handen försöker trycka/dra ner hästens huvud. 

(Ibland har jag sett kommentarer - när det funnits kritik på innehållet - om att "man gjorde en massa annat, det här var dock det enda som visades". I så fall är det OERHÖRT trist att man inte verkar ha någon verkligt hästkunnig person som kan se till att det som VISAS är så vettigt som möjligt just eftersom detta program har sådan genomslagskraft bland ungdomar som rider! Programmet har en "status" som utbildande program o då borde man oxå se till att den verkligen har kvalitet i det man lär ut)
Såväl Tobbe som Jan är ju stora "fixidoler" så deras ord blir en "sanning" som fler än en unge i Sverige kommer att försöka kopiera!

Titta själva här nere (om ni orkar).
http://www.svtplay.se/ponnyakuten

ps. bortsett från ovan finns det även hur många exempel som helst på saker som är rent säkerhetsmässigt farliga i dessa program. För att vara en programserie som säger sig lägga stor vikt vid säkerheten är det rätt anmärkningsvärt....

Från en för dagen rätt gnällig ridlärare med 35 års erfarenhet! :-)

Phoebe o gänget: Snömos?

Phoebe o gänget: Snömos?: Snömos (brukar jag ibland kalla sådant som är "ordbajseri" - dvs mkt vackra fina ord men inte alla gånger särskilt mkt substans, eftertän...

Märkliga människor...

Blir lika besviken varje gång! På vad undrar ni kanske nu? Ja, på somliga människors beteenden… Och inte bara besviken utan också lite undrande…. Hur tänker de??? Sover de gott på natten?

Vad jag syftar på är hur många människor det finns som har märklig etik och moral (om de överhuvudtaget har någon?). Det händer ganska ofta att jag i mitt jobb får höra talas om människor som blivit ”blåsta” av t.ex hästförsäljare/hästköpare, foderköpare, hästägare eller andra kunder.

 

Det vanligaste är kanske att vederbörande inte betalar för sig alternativt verkar anse att småföretagaren/ideella ridklubben är ett privat låneinstitut och man därför kan slira med betalningar i det längsta. Skall man verkligen, som småföretagare/ridklubb, behöva ta kreditupplysning på alla kunder? (vet att det finns ridskolor som gör just det) Många gånger kan det ”straffa sig” om man låter någon få betalningsrespit eftersom det är långt ifrån alla som betalar utan (många!) betalningspåminnelser. Även vi hästföretagare/ridklubbar har faktiskt räkningar som måste betalas!

 

Hästägare som inte betalar (sina stallhyror, foder, skoningar m m); människor som anmäler till kurser/terminsridning men som sen inte dyker upp och inte heller vill betala eventuella