Numera kan man var och varannan dag se nyheter som handlar om ridskolor som är i (ekonomisk) kris! Detta kan naturligtvis ha många orsaker men man kan oxå ställa sig frågan om ridskolor här i landet drivs affärsmässigt? Många gånger, speciellt vid ridskolor som drivs av ideell förening och med "förlustbidrag" från kommunen, är nog svaret - knappast!
Många klubbar skulle nog behöva göra en rejäl ekonomisk översyn för att se hur väl klubbens olika verksamheter har kostnadstäckning och var i så fall pengarna kommer ifrån... En översyn som det vore intressant om någon utanför organisationen gjorde...
För man kan fråga sig - används pengarna rätt och på rätt saker?
Har man t.ex:
- ridavgifter som täcker kostnaderna för hästar, stall och ridlärare övrig personal?
- har man rätt antal lektionshästar i förhållande till antalet ridande/vecka?
- uppstallningspriser som täcker inte bara foder, spån och liknande kostnader utan även täcker personalkostnader, del i underhåll av anläggning (mfl anläggningskostnader)?
- tittat på fördelningen ridskolehästar/privathästar i anläggningen? Kostar det mer än det smakar att ha privathästar i anläggningen?
- ridskolehästarna/ponnyerna går ofta för lite/vecka för att det skall vara ekonomiskt hållbart
- många gånger har man därför för många ridskolehästar i förhållande till antalet elever
- uppstallning på ridskolor har oftast inte marknadsmässig hyra (och man betalar nästan aldrig det man borde göra i förhållande till de anläggningar man har tillgång till)! Denna subventionering av stallhyrorna motiveras ofta av att "privathästägarna sköter ridskolehästarna på helgerna - det skulle annars bli så dyrt för klubben". Men frågan är om detta är en "vald sanning" - hur många har verkligen räknat på hur det förhåller sig? Kanske det kostar mer än det smakar att ha privathästar uppstallade till subventionerad hyra?
- många klubbar har svårt att finansiera en anställd ridlärare - men är det så konstigt? För att ha kvalité måste man få in pengar så det täcker kostnaderna!
- En annan sak som man måste fundera på är vem anläggningen är till för - bedriver man ridskola för att finansiera (och ha anläggning till) tävlingsverksamheten eller har man tävlingsverksamhet för att man har ridskola? Var har man fokus i föreningen? Det ena utesluter naturligtvis inte det andra men ofta får man en känsla av att tävling/träning är det väsentliga i många föreningar - ridskoleverksamheten behandlar man styvmoderligt. Inte minst för att det ofta sitter människor med starka särintressen i styrelserna - det är svårt att objektivt kunna besluta om t.ex hyreshöjning eller inskränkningar i användningen av anläggningen för sig själv till förmån till ridskoleverksamheten....
a) att många ridskolor befinner sig i en eller annan form av kris
b) att många ridskolor ligger på gränsen till konkurs
c) kommuner bidrar med pengar (löpande eller t.o.m som "förlustgaranti" vid akuta ekonomiska kriser). Många gånger utan att göra ordentliga uppföljningar om hur pengarna används och det får till följd att ett eller några år senare är klubben tillbaka på ruta "b", dvs nära konkurs igen....
Enligt SvRF så har vi i Sverige "världens bästa ridskolor".....
"Har vi verkligen det?" - är min fråga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar