Forskaren Andrew McLean, som själv ridit o tränat hästar upp till Grand Prix nivå och dessutom ridit fälttävlan och hoppning på hög nivå, har under många år forskat bl.a kring hästars förmåga att lära sig nya saker. Han har även studerat 60 års totala forskning på området. Han är en av initiativtagarna till ISES, en hästforskningskonferens som åker världen runt. För två år sedan var konferensen förlagd till SLU i Uppsala samt Strömsholm (det är alltid en dag praktisk förevisning under konferensen).
McLean har skrivit flera böcker och forskningsresultat (ofta tillsammans med Paul McGreevy) om du vill läsa mera.
McLean har tagit fram 8 st grundläggande principer för träning - oavsett vilken disciplin eller inriktning man har med hästträningen - allt ifrån arbete från marken till hoppning, dressyr, körning osv avses med "träning". Dessa 8 principer är viktiga oavsett vad vi än försöker lära hästen.
De 8 prinicperna:
Denna blogg är tänkt som en diskussionsplats för Norrbottens ideella ridledare. Diskutera lektionsidéer, fortbildningsbehov och i stort sett vad du vill...
Välkommen!
Denna blogg är ett försök att starta upp ett nätverk/kontaktforum för de idella ridledarna i Norrbotten - det är dock ni ridledare som måste stå för arbetet att hålla den levande...
tisdag 27 december 2011
fredag 16 december 2011
Alla hästvänners behov....?
I Svenska ridsportförbundets måldokument står det bland annat att:
"Svenska Ridsportförbundet skall vara en demokratisk och dynamisk organisation, tillgodose alla hästvänners behov inom ridsporten och vara deras ombud, engagera såväl yngre som äldre, såväl kvinnor som män"
Är då SvRF denna demokratiska och dynamiska organisation som välkomnar alla?? Det kan nog kanske diskuteras... Jag har arbetat/varit engagerad i SvRF (o tidigare RidF) sedan 70-talet och tyvärr måste jag konstatera att det är lite si och så med att tillgodose alla hästvänners behov!
Det finns tyvärr en tendens inom organisationen att "titta snett" på verksamheter som ligger "utanför" det SvRF anser "rätt" verksamhet. Det finns flera exempel på hur t.ex islands- och westernryttarna försökt "knacka på" dörren till SvRF men fått kalla handen (i dagarna har dock Islandsförbundet själva tackat nej till att gå med i SvRF pga olika skäl). Akademisk-, centrerad- och fransk klassisk ridning samt NH (Natural horsemanship) är annat som ofta inte ses som "rumsrent" från organisationens sida - såväl på klubb- och individnivå som högre upp.
Med tanke på hur förbundet (och i grund o botten klubbarna) tappar medlemmar så borde det väl istället vara av högsta intresse att försöka fånga upp dessa grupperingar och få in dem i organisationen?!
Vad som (enligt min uppfattning :-) borde göras är att värdera olika intresseinriktningar utifrån om de är "hästvänliga" eller ej. Så länge man rider/hanterar hästen på etiskt och moraliskt godtagbart sätt borde man vara välkommen till SvRF! Det finns ju tyvärr (såväl inom organisationen som utanför) utövare som inte borde hålla på med hästar (eller levande djur över huvudtaget)! Och som använder träningsmetoder som inte hör hemma inom hästsporten... Sådant borde rensas bort oavsett inom vilken/vilka grupperingar de förekommer!
Att göra detta är dock inte helt lätt - vad som anses etiskt/moraliskt godtagbart varierar såväl över tid som beroende på vilken gruppering man tillhör. Historiskt sett så har mer eller mindre barbariska träningsmetoder varit allmänt förekommande både nu och då... Vissa personer kan uppfatta en träningsmetod som våldförande på hästen medan andra anser det vara en fullt acceptabel metod, ofta utan att ens reflektera på om den skulle vara tveksam...
Man blir som man umgås... :-)
"Svenska Ridsportförbundet skall vara en demokratisk och dynamisk organisation, tillgodose alla hästvänners behov inom ridsporten och vara deras ombud, engagera såväl yngre som äldre, såväl kvinnor som män"
Är då SvRF denna demokratiska och dynamiska organisation som välkomnar alla?? Det kan nog kanske diskuteras... Jag har arbetat/varit engagerad i SvRF (o tidigare RidF) sedan 70-talet och tyvärr måste jag konstatera att det är lite si och så med att tillgodose alla hästvänners behov!
Det finns tyvärr en tendens inom organisationen att "titta snett" på verksamheter som ligger "utanför" det SvRF anser "rätt" verksamhet. Det finns flera exempel på hur t.ex islands- och westernryttarna försökt "knacka på" dörren till SvRF men fått kalla handen (i dagarna har dock Islandsförbundet själva tackat nej till att gå med i SvRF pga olika skäl). Akademisk-, centrerad- och fransk klassisk ridning samt NH (Natural horsemanship) är annat som ofta inte ses som "rumsrent" från organisationens sida - såväl på klubb- och individnivå som högre upp.
Med tanke på hur förbundet (och i grund o botten klubbarna) tappar medlemmar så borde det väl istället vara av högsta intresse att försöka fånga upp dessa grupperingar och få in dem i organisationen?!
Vad som (enligt min uppfattning :-) borde göras är att värdera olika intresseinriktningar utifrån om de är "hästvänliga" eller ej. Så länge man rider/hanterar hästen på etiskt och moraliskt godtagbart sätt borde man vara välkommen till SvRF! Det finns ju tyvärr (såväl inom organisationen som utanför) utövare som inte borde hålla på med hästar (eller levande djur över huvudtaget)! Och som använder träningsmetoder som inte hör hemma inom hästsporten... Sådant borde rensas bort oavsett inom vilken/vilka grupperingar de förekommer!
Att göra detta är dock inte helt lätt - vad som anses etiskt/moraliskt godtagbart varierar såväl över tid som beroende på vilken gruppering man tillhör. Historiskt sett så har mer eller mindre barbariska träningsmetoder varit allmänt förekommande både nu och då... Vissa personer kan uppfatta en träningsmetod som våldförande på hästen medan andra anser det vara en fullt acceptabel metod, ofta utan att ens reflektera på om den skulle vara tveksam...
Man blir som man umgås... :-)
måndag 5 december 2011
Phoebe o gänget: Intressant artikel...
Phoebe o gänget: Intressant artikel...: Har lite tidigare skrivit om bl.a en artikel om Epona TVs videos samt frågan om etik och moral inom hästsporten... Hittade nyss en intressan...
fredag 2 december 2011
Har priserna inom ridsporten följt med kostnadsutvecklingen???
Läste för några dagar sedan en artikel i Aftonbladet (eller Expressen - kommer inte ihåg vilket) där man jämförde priser på olika varor och tjänster mellan 1971 och 2011. Enligt denna artikel så motsvarade 1 kr 1971 = 7 kr 2011. Priset borde alltså vara gånger 7 på 40 år...
Enligt artikeln så har dock priset för kyckling MINSKAT med 70% medan att klippa sig hos herrfrisör ÖKAT med 240% jämfört med 1971. Det fanns vissa förklaringar till varför det såg ut så men kommer inte ihåg riktigt vad de var när det gäller kycklingen o klippningen. Höjd skatt var t.ex ett skäl till varför priset på såväl cigaretter som bränsle ökat mer än penningvärdet. Det fanns även en hel del andra exempel på varor/tjänster o prisökning.
Vad har nu detta med ridsport att göra? Ja, jag började leka med tanken på vad t.ex en uppstallning skulle kosta om den följt penningvärdet. Vet dock inte vad en uppstallning kostade 1971 men däremot vet jag att uppstallning (inkl "allt") kostade 1.500 kr (utan insats, hade man insats på 15.000 kr kostade den 1.200 kr/mån) på Piteå RK 1992 (jag jobbade där då :-). Har ingen aning om hur penningvärdet förändrats senaste 20 åren men jag räknade på en jämn fördelning. Dvs att det på dessa 20 år skulle motsvara 3,5 gånger pengarna. Det skulle göra en stallhyra på 5.250 kr (4.200 kr) idag! INGEN här uppe i Norrbotten betalar ens i närheten av den stallhyran! Normalt är istället att man kanske betalar max runt 2.200 kr - en ökning med ca 0,5 (0,8) gånger pengarna.
Vad är det som gjort att uppstallningar inte alls följt penningvärdets förändringar? Kommer inte ihåg vad en ridlektion kostade 1992 men jag misstänker att förhållandet är detsamma när det gäller lektioner, ridläger m m. Kan detta faktum vara ett skäl till att ridskolor har allt kärvare ekonomi?
Är det någon av er som har någon reflektion om detta? Skulle vara kul att veta... :-) Eller kanske kommer ihåg vad en ridlektion kostade kring 1991? Så kunde vi jämföra priser nu och då...
Enligt artikeln så har dock priset för kyckling MINSKAT med 70% medan att klippa sig hos herrfrisör ÖKAT med 240% jämfört med 1971. Det fanns vissa förklaringar till varför det såg ut så men kommer inte ihåg riktigt vad de var när det gäller kycklingen o klippningen. Höjd skatt var t.ex ett skäl till varför priset på såväl cigaretter som bränsle ökat mer än penningvärdet. Det fanns även en hel del andra exempel på varor/tjänster o prisökning.
Vad har nu detta med ridsport att göra? Ja, jag började leka med tanken på vad t.ex en uppstallning skulle kosta om den följt penningvärdet. Vet dock inte vad en uppstallning kostade 1971 men däremot vet jag att uppstallning (inkl "allt") kostade 1.500 kr (utan insats, hade man insats på 15.000 kr kostade den 1.200 kr/mån) på Piteå RK 1992 (jag jobbade där då :-). Har ingen aning om hur penningvärdet förändrats senaste 20 åren men jag räknade på en jämn fördelning. Dvs att det på dessa 20 år skulle motsvara 3,5 gånger pengarna. Det skulle göra en stallhyra på 5.250 kr (4.200 kr) idag! INGEN här uppe i Norrbotten betalar ens i närheten av den stallhyran! Normalt är istället att man kanske betalar max runt 2.200 kr - en ökning med ca 0,5 (0,8) gånger pengarna.
Vad är det som gjort att uppstallningar inte alls följt penningvärdets förändringar? Kommer inte ihåg vad en ridlektion kostade 1992 men jag misstänker att förhållandet är detsamma när det gäller lektioner, ridläger m m. Kan detta faktum vara ett skäl till att ridskolor har allt kärvare ekonomi?
Är det någon av er som har någon reflektion om detta? Skulle vara kul att veta... :-) Eller kanske kommer ihåg vad en ridlektion kostade kring 1991? Så kunde vi jämföra priser nu och då...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)