Alla hästvänners behov....?

I Svenska ridsportförbundets måldokument står det bland annat att:

"Svenska Ridsportförbundet skall vara en demokratisk och dynamisk organisation, tillgodose alla hästvänners behov inom ridsporten och vara deras ombud, engagera såväl yngre som äldre, såväl kvinnor som män"

Är då SvRF denna demokratiska och dynamiska organisation som välkomnar alla?? Det kan nog kanske diskuteras... Jag har arbetat/varit engagerad i SvRF (o tidigare RidF) sedan 70-talet och tyvärr måste jag konstatera att det är lite si och så med att tillgodose alla hästvänners behov!

Det finns tyvärr en tendens inom organisationen att "titta snett" på verksamheter som ligger "utanför" det SvRF anser "rätt" verksamhet. Det finns flera exempel på hur t.ex islands- och westernryttarna försökt "knacka på" dörren till SvRF men fått kalla handen (i dagarna har dock Islandsförbundet själva tackat nej till att gå med i SvRF pga olika skäl). Akademisk-, centrerad- och fransk klassisk ridning samt NH (Natural horsemanship) är annat som ofta inte ses som "rumsrent" från organisationens sida - såväl på klubb- och individnivå som högre upp.

Med tanke på hur förbundet (och i grund o botten klubbarna) tappar medlemmar så borde det väl istället vara av högsta intresse att försöka fånga upp dessa grupperingar och få in dem i organisationen?!

Vad som (enligt min uppfattning :-) borde göras är att värdera olika intresseinriktningar utifrån om de är "hästvänliga" eller ej. Så länge man rider/hanterar hästen på etiskt och moraliskt godtagbart sätt borde man vara välkommen till SvRF! Det finns ju tyvärr (såväl inom organisationen som utanför) utövare som inte borde hålla på med hästar (eller levande djur över huvudtaget)! Och som använder träningsmetoder som inte hör hemma inom hästsporten... Sådant borde rensas bort oavsett inom vilken/vilka grupperingar de förekommer!

Att göra detta är dock inte helt lätt - vad som anses etiskt/moraliskt godtagbart varierar såväl över tid som beroende på vilken gruppering man tillhör. Historiskt sett så har mer eller mindre barbariska träningsmetoder varit allmänt förekommande både nu och då... Vissa personer kan uppfatta en träningsmetod som våldförande på hästen medan andra anser det vara en fullt acceptabel metod, ofta utan att ens reflektera på om den skulle vara tveksam...

Man blir som man umgås... :-)